Helikopterpengar - nya pengar som hälls ned över folket


#1

Att penningsystemet är på väg att haverera är numera helt uppenbart.

Det senaste utspelet är “helikopterpengar”:
di.se/artiklar/2016/2/16/hel … -losningen

Man ska trycka nya pengar och dela ut till folket.

Att paniken börjar sprida sig bland de som tidigare ställt sig bakom dagens penningsystem är tydligt.

Intressant att notera är att allmän utdelning av pengar har stora likheter med medborgarlön,
som givetvis inte är politiskt korrekt bland ekonomer, och speciellt inte i dagens industri.
Men ger man det ett annat namn så går det tydligen bra, trots att det i praktiken
innebär samma sak för den som får del av den, det är finansieringen som skiljer.

Att trycka nya pengar innebär beskattning, hur gärna man än försöker dölja detta faktum.

Och trycker man nya pengar så kommer inflationen göra så att värdet på pengarna är lika stort som innan.
Man kan inte trycka rikedom, pengatryckning innebär bara värdeförflyttning.

Hyperinflationen i Tyskland på 20-talet var en orsak till andra världskriget:

upload.wikimedia.org/wikipedia/ … r_1923.jpg

Men varför lära av historien…


#2

[quote]Är det inte bättre att investera statens pengar i exempelvis infrastrukturprojekt?
”I Sverige spenderar vi redan ganska mycket på infrastruktur. Det tar också ganska lång tid innan sådana projekt kommer igång. Risken finns även att man bygger saker som inte är samhällsekonomiskt lönsamma.”[/quote]

Som om svenska folket som är ett av världens mest belånade befolkningar skulle investera sina nyvunnena rikedomar i ekonomiskt lönsamma projekt…

Dem enda parterna som skulle tjäna mycket detta blir väl mäklare och systembolaget -_-


#3

Ja, fastighetspriserna skulle öka om inga andra åtgärder vidtogs som att exempelvis kräva amortering.

Anledningen till att huspriserna stiger som de gör är att bankerna tillåts skapa nya pengar (krediter)
som de “lånar” ut till husspekulanter för att bjuda över andra spekulanter.

Och någon “bostadsbrist” finns inte i ordets egentliga mening.

Jag känner ingen som inte har någon bostad, och anledning till det är att: Det finns bostäder.
Är det någon här på forumet som bor under en bro kan man ju hojta till,
men den sk “bostadsbristen” är bara ett sätt att motivera stigande priser.

Men den verkliga anledningen till prisökningen är att bankerna skapar nya fräscha pengar som driver upp priserna.

De privata bankerna skapar nya färska pengar/betalmedel när de beviljar lån,
och om vanligt folk förstod detta skulle de nog ha en annan syn på fastighetspriserna.

Det som finns på ett vanligt bankkonto är inte riksbankspengar, utan en bankens SKULD på
riksbankspengar. Det enda som finns på kontot är bankens skuld, men eftersom vi glatt
accepterar andras skuldsedlar som betalmedel (i vanligt tal “pengar”)
så kan bankerna fortsätta med sin verksamhet, och skuldsätta hela det svenska folket.

Här är en sevärd SVT-dokumentär om penningsystemet:
svtplay.se/video/6466503/dok … ldmaskinen


#4

Tack för länken om dokumentären! Jag håller med dig helt, vi är på väg mot ruinens och fördärvets brant fortare än någon kan inse!!!

Vad skall man förresten satsa på egentligen för att känna sig tryggare?


#5

Ha inte för mycket “pengar” på banken. Bankerna har nästan inga pengar,
det som står på ditt kontoutdrag är bankens SKULD till dig. Det är INTE riksbankspengar.
Bankerna betalar sin skuld till dig när du tar ut riksbankspengar i en bankomat.

Om alla skulle vilja ta ut sina pengar samtidigt har de inte tillräckligt med pengar.
En klassisk bankrusning.

Kontanter är bättre, då slipper man problemet med insolventa banker.
Man påverkas fortfarande av att riksbanken trycker pengar, men det problemet är mindre.

Bitcoin och guld bevarar värde över tid.

Här är några klassiska informationsfilmer som förklarar det som inte får sägas i det svenska samhället:

Hidden Secrets Of Money Mike Maloney:
youtube.com/watch?v=DyV0OfU3-FU

Money As Debt:
youtube.com/watch?v=I_x626joik0


#6

Ha dina lån och skulder i en valuta som hela tiden minskar i värde, t.ex. SEK, så att även dina skulder minskar.
Ha dina tillgångar i en valuta som ökar i värde som t.ex. BTC eller ETH (de kan i.o.f.s. även minska i värde men det är ändå oftast bättre än papperspengar :slight_smile:)


#7

Att ha lån i SEK bör kunna innebära att värdet av skulderna minskar på sikt pga inflation.

Men antagligen kommer det bli deflation innan inflationen sätter fart på riktigt.

Anledningen till det är att mängden pengar som skapas av privata banker (“bankkrediter”)
bara ökar så länge folk tar mer lån. När ekonomin vänder pga skuldmättnad och fastighetspriserna börjar sjunka
så tar man mindre lån, och dessutom betalar man tillbaka delar av gamla lån.

Det gör att penningmängden minskar, dvs deflation.

Centralbankerna och vår riksbank kommer då skapa bas-pengar för att motverka deflationen.

Mike Maloney förklarar vad som troligen kommer hända:

Reasons For Deflation - Hidden Secrets Of Money 6
youtube.com/watch?v=8GP87dgTqF8


#8

Spola fram till 7:40 i filmen.

“När en bubbla spricker… så händer MOTSATSEN till det det som är bäst för det stora flertalet”

Motsatsen är deflation, som gör att lånen blir ännu svårare att betala tillbaka.

Detta är den stora skräcken för riksbanken, och är anledningen till att de börjar förbereda den stora sedelpressen.


#9

Det närmar sig:
Vice riksbankschefen anser att man bör “skaka fram fler verktyg inklusive helikopterpengar”.

Skingsley: Helikopterpengar en möjlighet

di.se/artiklar/2016/5/19/ski … mojlighet/

Dags att bunkra guld och kryptovalutor.

Och kontanter är bättre än bankskuldpengar.


#10

Svensk media skriver om helikopterpengarna!
Dra mig på en liten vagn!!!

Ja, inte SVT och SR då förstås, (vad jag hittat) allmänheten ska ju hållas ovetande.

Men håll till godo:
dn.se/ekonomi/riksbankschefe … terpengar/
expressen.se/dinapengar/iden … inflation/

Ingenstans påpekas att köpkraften stjäls från de som är sparsamma, och ges till de som slösar.

Men STÖLD är väl riksbankens nya vapen.

Jag kommer inte ha några fiatpengar att stjäla från när det blir dags, de har jag då placerat i inflationssäkra tillgångar
som guld och bitcoin.

Och pengarna jag får, vad kommer jag göra med dem?
Placera i inflationssäkra tillgångar förstås så att effekten av riksbankens galenskap uteblir.
Man får en hel del guld och kryptovalutor för 100 000 kr.


#11

“Bra för medborgaren” skriver DN:

img.dn.se/remote/d1.dn-static.se … tDesktopv2

På vilket sätt är det bra att man stjäl besparingar?

Hur har vi hamnat i ett samhälle där man bestraffas för att man planerar och tar ansvar?
Varför premieras kortsiktighet och skuldsättning?

DN får lägga till ett alternativ 0:


Medborgare 0 köper bitcoin.
Ingen direkt effekt på konsumtion, BNP eller inflation.


#12

Här är riksbankens yttrande:

riksbank.se/sv/Press-och-pub … vanta-sig/

riksbank.se/Documents/Tal/Sk … 19_sve.pdf

Helikopterpengar och mer stabilisering via finanspolitiken

Dels har många centralbanker börjat med olika typer av okonventionell penningpolitik,
främst köp av olika värdepapper. Det finns skäl att fundera vidare på om det här är
något som skulle kunna utvecklas och kanske finna nya former. En idé som har disku-
terats livligt under senare tid, låt vara kanske mer bland akademiker och ekonomiska
debattörer än bland centralbanksföreträdare, är så kallade helikopterpengar. Det innebär
i korthet att centralbanken på olika sätt mer eller mindre direkt överför pengar
till aktörerna i ekonomin. Ett sätt är att öka offentliga utgifter eller sänka skatter och
finansiera detta med en ökning av penningmängden.

Det finns givetvis en rad praktiska och juridiska utmaningar med detta, som att integrera
sådana åtgärder i ett operationellt penningpolitiskt ramverk och att försäkra sig om lämpliga
ansvarsförhållanden mellan centralbanken och regeringen eller parlamentet.
Det är förmodligen också något som bör testas först när andra möjligheter har uttömts. Men med tanke
på de svårigheter som fortfarande tynger många av världens ekonomier tycker jag det
är klokt att diskutera olika möjligheter och inte stänga några dörrar.
Om penningpolitiken framöver kommer att vara mindre effektiv kan det hända att finanspolitiken
överlag kan komma att behöva spela en större stabiliseringspolitisk roll
än vad som varit fallet de senaste decennierna.
Det gäller då förstås i första hand mer traditionell finanspolitik,
som inte finansieras med helikopterpengar.