Arresteringar i USA för penningtvätt


#1

bbc.co.uk/news/technology-25919482


#2

Riktigt tråkigt det här. Det kommer att stärka motståndarna till bitcoin, och de som vill införa hårdare restriktioner. Vilket i sin tur riskerar att fördröja acceptansen hos större företag.


#3

När arresteras bankirerna som förfalskar pengar för hundratals miljoner varje dag? Varför sådan hetsjakt när det gäller Bitcoin?


#4

Bankernas sätt att skapa pengar är både lagligt och en fungerande process i regleringen av penningmängden (i Sverige i alla fall). Man skall inte blanda ihop detta med att tvätta svarta pengar, eller att förmedla betalning för olagliga varor.


#5

Om jag skapar pengar kallas det penningförfalskning, när banken skapar pengar det kallas det för lagligt trots vi gör exakt samma sak. Jo jag vet att bankernas penningförfalskning är laglig, frågan är varför den är det och varför finansinspektionen inte lägger fokus på de verkliga problemen.


#6

Var vänlig ange vilken definition av pengar du menar.

Banker skapar krediter. Eftersom krediter ingår i M1 som är en definition av pengar, så är det riktigt att påstå att privata banker skapar pengar. Men varför menar du att det skulle vara ett problem att banker får låna ut pengar?

Notera att även du får lov att skapa krediter. Om du lånar ut 100kr till någon, då har du ökat mängden krediter i Sverige med 100kr. Dock så tror jag inte denna kredit ingår i någon av M-definitionerna.

Om du däremot menar M0, så får varken du eller banken skapa pengar.


#7

Och krediter är vad som främst används som pengar i Sverige, det är i krediter som majoriteten får sin lön och genomför betalningar med. Så är inte krediter pengar? Jo, självklart, krediter är mest pengar av allt i dag.

Jag menar inte att banker får låna ut pengar, däremot det faktum att de får skapa 370 miljoner kronor varje dag (enligt SCB) till att finansiera sin utlåning.

Men bara bankerna tillåts skapa/förfalska pengar. Penningmängden ökar inte när jag lånar ut pengar till min kompis, men den ökar när banken ger ett lån eftersom bankens lån garanteras av staten och därmed alltid kan växlas mot kontanter. Fordringar skapade av banken är detsamma som kontanter och därmed självklart pengar.


#8

Jag menar inte att banker får låna ut pengar, däremot det faktum att de får skapa 370 miljoner kronor varje dag (enligt SCB) till att finansiera sin utlåning.[/quote]

Förklara nu varför detta skulle vara ett problem? Notera att bankens finanser är i balans. För utlånade pengar finns det minst lika mycket i inlån (eller eget kapital).

[quote]

Men bara bankerna tillåts skapa/förfalska pengar.[/quote]

Du har skrivit detta några gånger, men det är inte sant. Banken får inte förfalska pengar.

Mängden krediter ökar när du lånar ut, precis som när banken lånar ut (fast ditt utlån ingår inte i M1).

Nej, kontanter är M0, medan krediter från banken tillhör M1. Det är inte samma sak. Endast riksbanken får skapa kontanter.


#9

Väldigt tråkigt för Shrem, Bitinstant och Bitcoin överlag. Får önska honom en snabb och rättvis rättegång.

Oavsett ifall det Shrem döms eller frias så kommer det inte att påverka BTC på något sätt. Som tidigare har nämnts så är det inget nytt med att pengar används till både illegala och legala aktiviteter.


#10

Är det inte självklart att förfalskning av pengar är dåligt för ekonomin? Ditt påstående att bankens finanser är i balans är väldigt fel, tror det är därifrån din syn på vad bankerna faktiskt gör krackelerar helt. Bankens bokförda inlåning klassas inte som “kapital”, varför har du fått för dig det? Bankens innehav av svenska kronor (reserver), dvs det som banken kan använda för att möta kunders uttag av pengar är i de flesta fall inte ens en procent av deras utlåning, så bankens finanser är inte i balans, har aldrig varit.

Banken lånar aldrig in något innan de lånar ut, de bokför en inlåning som aldrig ägt rum och lånar sedan ut denna till låntagaren, det är därför penningmängden ökar när en bank ger ett lån (Källa IMF), den skapar nya pengar = penningförfalskning.

Är inte riktigt med på vad det är du inte förstår, men visst, rent juridiskt är det just nu inte klassat som förfalskning av pengar. Det bankerna gör har exakt samma effekt på ekonomin som förfalskning av pengar har. Du kan ju välja att inte kalla det för penningförfalskning baserat på det om du vill. Jag väljer att kalla det för vad det faktiskt är.

Nej det är inte PRECIS SOM NÄR BANKEN LÅNAR UT, när banken lånar ut ökar svenska penningmängden eftersom deras skuld är garanterad av staten, den kan alltid växlas mot kontanter och är därför indirekt kontanter. Ingen väsentlig skillnad. När banken lånar ut skapar den pengar, penningmängden ökar, när jag lånar ut skapas inga pengar, penningmäängden ökar INTE. Förstår du skillnaden?

Med tanke på detta svar har jag svårt att tro att du faktiskt läste mitt förra svar, åtminstone lyckades du inte förstå innebörden av det. Läs svaret ovan om du inte förstod mitt förra svar.


#11

Michael Kumhof från IMF förklarar vad banker gör och vad de inte gör: youtu.be/uCyQUkPizIY

Bekräftar att det larspensjo skriver om banker inte är korrekt. Nog med OT i denna tråd.


#12

För att sammanfatta, dave, det är insättningsgarantin du motsätter dig? Utan den vore det OK?


#13

Det stora problemet är Riksbanken, de garanterar att bankerna (de som är “to big too fail” dvs) ALLTID kan möta kunders uttag oavsett om de hade kontanter eller ej. Riksbankens mandat finansiell stabilitet träder alltid i kraft innan insättningsgarantin, det är därför den aldrig kommer till användning.

Om några svenska storbanker garanterat alltid kan möta uttag så har deras “krediter” plötsligt blivit pengar då de garanterat kan växlas till kontanter den dag kunden vill ha tillbaka va den lånat ut. Riksbanken gör detta genom trycka upp kontanter ur intet.

Ett bra exempel är USA 2008, när bankerna inte längre kunde betala sina skulder gick deras centralbank in och tryckte upp ca 3 biljoner dollar som bankerna fick i utbyte mot värdelösa papper de höll på sina balansräkningar. Magiskt, plötsligt hade de “krediter” bankerna skapat ur intet omvandlats till cash.

Alla kan skapa krediter, men det är inte alls krediter som garanteras av en Riksbank som kan trycka pengar vid behov.


#14

Tack, det är en bra video, som förklarar hur det fungerar. Men jag ser inte att detta videoklipp säger emot något av det jag hävdar?

Notera klippet vid 0:20. Då beskriver Michael Kumhof hur ett lån som skapats redovisas i balansräkningen. Om du får ett lån på 100 kr, så sätts dessa pengar på ditt konto. Alltså ökar inlåningen (deposits) med precis lika mycket om utlåningen, och vi har den balans som jag hävdar. Bankens tillgångar ökar med 100kr eftersom du är skyldig dem 100kr. Men bankens skulder ökar också med 100kr, pga din insättning på 100 kr.

Med denna operation har M1 ökat med 100kr. Men varken du eller banken är rikare, det är bara mängden krediter som ökat.

Vad händer då när du vill använda pengarna? Detta förklaras också i klippet, vid 4:00. Om du köper något av en säljare för 100kr, då kommer dessa 100kr att i stället finnas på säljarens insättningar. Det enda banken behöver göra är att byta ägare på dem (clearing services). Men fortfarande stämmer balansräkningen, eftersom mängden lån (100 kr) stämmer exakt med mängden insättningar (100 kr).

Vad händer då om du köper av en säljare som inte har samma bank? Detta förklaras också i videon med ett exempel där man betalar med check, vid 2:45, då han säger att “that’s a micro phenomeon, it doesn’t change the overall number of loans and deposits in the economy”.

Det vanskliga med uttrycket “create money out of thin air” är att det av många tolkas som att banker kan skapa sina egna rikedomar, men så är det inte.

Vad gäller insättningsgarantin och andra statliga åtaganden, så håller jag delvis med. Dessa kan medföra att banker kan öka sina risker, och därmed få större vinster. För att motverka detta finns ett kapitalsäkringskrav, men jag vet inte hur effektivt det är, samt att bankerna behöver betala en avgift för att få del av insättningsgarantin.

För att nu återknyta till bitcoin, så är frågan hur problemet med penningtvätt kommer att påverka utvecklingen av bitcoin?


#15

Några nya fel utöver de jag påpekade i förra svaret till dig (som du inte svarade på)

  1. Bankens balansräkning är fortfarande inte i “balans” då de bokför inlåning som aldrig ägt rum. Deras balansräkningar är uppblåsta, förhållandet mellan cash och inlåning (skuld) är ca 1:2000.

  2. Kapitalkrav sätter ingen gräns för hur mycket pengar, dvs statligt garanterade “krediter” bankerna kan skapa eftersom bankerna själva skapar kapitalet genom att bokföra inlåning som aldrig ägt rum och sedan klumpar ihop dessa till obligationer (kapital).

Slutsatsen nu när du verkar hålla med om att bankerna skapar nya pengar vid utlåning (även om du inte verkar förstå att de blir väldigt rika på det) är att bankernas verksamhet har exakt samma effekt som penningförfalskning. Penningförfalskning ökar penningmängden, bankernas verksamhet ökar penningmängden. Båda är negativa för svenska ekonomin.


#16

Vad är rikedom? Jag anser att rikedom är att ha kontroll över värde och att ha möjligheten att påverka sin omgivning med hjälp av den kontrollen man har över värde. En privatperson har inte kontroll över pengarna som skapas ur intet på samma sätt som en bank har. Vi kan visserligen låna ut krediter och skriva skuldsedlar på samma sätt men då vi saknar insättnings/bankgarantin så åtnjuter vi ett mycket mindre förtroende och vår möjlighet att använda vår kontroll över den rikedom som är skuldbeläggning för att påverka vår omgivning är starkt begränsad.

Genom att skapa officiella institutioner och regler så har nuvarande administration gjort så att banker, till skillnad från andra aktörer, har en möjlighet att ge ut lån och använda skuldsedlarna som om dem vore pengar och det är allmänt accepterat i näringslivet och staten accepterar att du betalar in din skatt via dessa skuldsedlar.

Om en privat banks skuldsedlar skall vara giltiga för inbetalning av skatt men en privat persons skuldsedlar inte skall vara det så är den privata banken inte likvärdig med vare sig andra företag eller privatpersoner om vi ser till möjligheten att skapa värde ur tomma intet. Jag kan trots allt skriva en lapp där du är skyldig mig 100kr, som du sedan kan ge vidare till någon annan privatperson som du kanske lyckats övertala att jag kommer att ge 100kr till om dem kommer med den lapp jag skrivit, men farbror staten och skatteverket kommer inte att acceptera den lappen för skatt. En i stort sett likadan “lapp” från en privat bank däremot kommer accepteras av staten.


#17

Titta igen i videoklippet, där ser du att han förklarar att utlåningen genererar en “deposit”. Det är inlåning på svenska. Vid 0:30 säger han “You create a deposit of exactly the same amount”. Alltså har vi en räkning i balans! Kan vi vara överens om detta?

Se även exempel i Wikipedia, Money Creation Process. Där ser du ett tydligt exempel på en balkansräkning, och hur den ser ut när man skapar pengar.

Detta är grundbulten som all vidare förståelse om penningskapande bygger på. Kommer vi inte överens om denna delen, så går det inte att komma överens om vad effekterna är.


#18

EXAKT! Banken skapar inlåningen ur intet och denna inlåning garanteras direkt efter skapandet av staten. Inlåning som aldrig ägt rum hos storbanker motsvarar numera ca 97% av penningmängden i Sverige enligt siffror från SCB. Det du kallar för “bara krediter” är därmed pengar och bankerna skapar dem vid behov för att finansiera sin verksamhet.

Förklaring av vad som sker finns här: **Bankerna skapar falska insättningar ** youtu.be/A06_pRvPzcE

Om du vill kalla hävstång på 1:2000 för balans så har vi olika definitioner av ordet, det är ok. Sanningen är att även om bankerna hade alla svenska kronor i Sverige (i verkligheten har de bara ca 1% i cash) hade de bara kunnat betala tillbaka ca 3% av sina skulder, det är förhållandet mellan monetär bas (pengar som kan användas för att betala tillbaka sina skulder) vs M3, dvs påhittad inlåning hos banker.

Alla siffror jag använder är hämtade från SCBs finansmarknadsstatstik.


#19

[/quote]

Det är tom så att all skatt som betalas går direkt in på ett inlåningskonto hos SEB, SEBs kunder kan därmed betala sin skatt direkt i form av SEBs egna inlåning (deras egna valuta). Svenska kronor är ej inblandade i den processen.

En annan intressant sak är att de stora bankerna får tillgång på gratis obegränsade mängder nytryckta svenska kronor genom sina konton hos Riksbanken (som de här exklusiv ensamrätt på), så kallad “intradagskredit”. Bankerna använder denna penningmaskin till att cleara den påhittade inlåningen mellan varandra och kan på så vis hålla illusionen om att deras inlåning är verklig vid liv.